Ursprungligen uppstod kategoriseringen i den franska nationalförsamlingen i samband med franska revolutionen. De mer radikala som ville förändra samhället satt till vänster (notera att häri även ingick anhängare av konstitionell monarki) medan de som på olika sätt ville hålla fast vid det gamla systemet satt till höger. Ursprungligen är såldes skalan ett mått på förändringsbenägenhet.
Om man idag ska beskriva politikens dimensioner är det hopplöst att fullt ut göra detta på en enda skala. Det finns flera sätt att beskriva på, men ett sätt skulle kunna vara att utgår från följande dimensioner:
- (1) Enskild respektive offentlig sfär - ekonomi. Ena ytterligheten är en totalt fri ekonomi (inga regleringar, enskilt ägande) och den andra ytterlighetenär här totalt central styrning (planekonomi och ägande underkastat det allmänna) .
- (2) Enskild respektive enskild sfär - normer/värderingar. Ena ytterligheten är att samhället har ett ansvar att förvalta och föra vidare samhällets traditionella värderingar (i västerlandet den kristna tradtionen) medan den andra ytterligheten inte inte ser normer/värderingar som samhällets ansvar.
- (3) Demokrati som verktyg för offentligt beslutsfattande. Ena ytterligheten här är en väletablerad demokrati med väl fungerande mänskliga fri- och rättigheter medan den andra ytterligheten är en diktatur med obefintliga mänskliga fri- och rättigheter. I detta ingår också långtgående skydd för minoriteten.
- (4) Nationalism. Ena ytterligheten är att stater organiseras son "nationalstater" där befolkningsgruppen/etniciteten är det sammanhållande medan den andra ytterligheten är stater som överhuvudtaget inte lägger någon som helst vikt kring befolkningsgrupper/etnicitet. Nationalism behöver inte vara kopplat till rasism.
- (5) Rasism. Ena ytterligheten är att olika "mänskliga raser" tilldelas egenskaper där vissa raser anses överlägsna andra medan den andra ytterligheten är att man inte lägger någon som helst vikt vid "mänsklig ras".
Om man utifrån ovanstående funderar över vad som är höger-vänster är det egentligen bara (1) någorlunda enkelt låter sig placeras på den traditionella höger-vänsterskalan.
Punkten (2) är inte okomplicerad då även socialistiska/kommunistiska samhällen anser det vara samhällets sak att styra normer/värderingar. Skillnaden, som kan göras utifrån ett höger-vänster perspektiv, gäller snarare vilka normer/värderingar som samhället skall styra.
Hållningen till demokrati kan inte placeras på höger-vänsterskalan. Historen har varit full av kommunistiska/socialistiska diktaturer (Sovjet, Östeuropa, Kina, Kuba, Nordkorea, m.m) likväl som det funnits diktaturer (Spanien, Chile, Argentina) som omfattats av relativt fria ekonomiska system utifrån punkten (1).
Även nationlism, punkten (4), är vansklig att placera på höger-vänsterskalan då ett i historien är ett vanligt fenomen att fokusera på nationalism i tider av kris (ett exempel på detta är Sovjet och dess fokus på "det stora fosterländska kriget" vars omhuldande tagits över av nuvarande regim i Ryssland). Vidare har nationalism och nationalstat även varit viktiga i stater som traditionellt placeras till höger.
Punkten (5), rasism, har inte heller den något att göra med den traditionella höger-vänsterskalan. Mest utpräglad var denna i Hitlers Tyskland men den har också i olika former förekommit i andra länder om än utifrån andra utgångspunkter.
Ställs nu ovanstående diskussion i relation till det som i debatten betecknas som höger- vänsterextremism kan följande reflektioner göras.
Bland de så kallade vänsterextrema finns antidemokratiska socialistiska/kommunistiska organisationer. Dessa kan indelas i en direkt våldsanvänande del och en del som principellt inte avsäger sig våldet men som kanske inte använder det i det dagliga. I den förstnämnda delen återfinns t.ex. den så kallade autonoma vänstern (Antifacistisk Aktion AFA och Revolutionära Fronten) och i den andra delen t.ex. Kommunistiska Partiet (f.d. KPML(r)) och Sveriges Kommunistiska Parti. Utvärders dessa efter ovanstående punkter blir resultatet:
- (1) Uppfyller traditionella vänsterdefinitionen
- (2) Emot samhällets ansvar för förvaltning av västerlandets kristna tradition och utifrån detta perspektiv vänster. Dock förespråkar man långtgående inskränkningar i den enskilda sfären men utifrån andra normer/värderingar
- (3) Antidemokratiska
- (4) Internationalister, dock stödjer t.ex. både Kommunistiska Partiet och Sveriges Kommunistiska Parti en stat som Nordkorea där nationalismen är ett verktyg för de styrande
- (5) I huvudsak antirasistiskt men varierande grad av antisemetism förekommer
Slutsatsen är att begreppet vänster är relevant att använda.
Bland de så kallade högerextrema finns ett antal uttalat rasistiska organsiationer som t.ex. Svenska Motståndsrörelsen (SMR) som efterstävar ett "nordiskt rike". Utvärders dessa efter ovanstående punkter blir resultatet:
- (1) Är inte uttalat för fri ekonomi. SMR betcknar sig i detta perspektiv som socialistiskt
- (2) Långt ifrån den kristna västerländska tradtionen med dess medmänsklighet
- (3) Antidemokratiska
- (4) Utpräglade nationalister
- (5) Utpräglat rasistiskt
Slutsatsen är att begreppet höger inte är relevant att använda.
